Människan och hunden: en vänskap sedan stenåldern?
Har du någonsin tänkt på att den tillgivenhet som hundar känner mot människor är ganska unik? Visste du att vänskapen mellan människan och hunden har existerat sedan stenåldern?
Det är sant, och den kan vara baserad på överlevnad, oxytocin och uråldriga ritualer, och på senare år har man upptäckt mer om denna fantastiska relation.
En arkeologisk studie som nyligen utfördes i Barcelona indikerar att relationen mellan människan och hunden går tillbaka 4000 år i tiden. Forskarna har upptäckt kvarlevor från den sena stenåldern.
Utredarna upptäckte människogravar med kvarlevor av hundar bredvid de avlidna. Detta visar att det existerade ett nära band mellan stenåldersmänniskan och hundarna.
Fynden gjordes i Katalonien av studenter från Barcelonas universitet och det Autonoma universitetet i samma stad. Tidningen Journal of Archaeological Science Reports har publicerat resultaten av denna studie.
En vänskap mellan människan och hunden sedan stenåldern
Detta forskarlag kom fram till att hundarna hade begravts med ägarna. Det verkar som att detta var en symbolisk handling där hunden offrades för att följa med sin mästare i nästa liv. Det verkar ha utgjort en del av religiösa ritualer.
Det är anmärkningsvärt att djuren hade en sådan framstående roll i begravningsriterna.
Forskarna fann minst sex gravplatser med hundkvarlevor tillsammans med människokvarlevor. Detta nummer är ganska så litet om man jämför det med det totala antalet utgrävningar, men det är ändå betydelsefullt.
Forskningen har också hjälpt oss att ta reda på några detaljer rörande hundarnas kost. Faktum är att det visades att människans och hundens kost var väldigt likartad.
Kosten bestod mest av spannmål och grönsaker. Detta faktum gör att vi kan slå fast att det har funnits en nära samexistens mellan människan och hunden sedan stenåldern.
Hundar och ritualer
Människan har alltid sett ritualer efter döden som något skrämmande och känsligt. Inom många traditioner och kulturer så har det där “okända” rörande vad som händer efter döden alltid haft en viktig plats.
Det är därför speciellt intressant att hundar har offrats och begravts bredvid sina ägare.
Alla fynden ovan går i linje med Yamna-kulturen, som existerade runt 4200-3600 år före Kristus.
Detta är den teori som forskningsledaren Silvia Albizuri förespråkar. Forskarna anser att det kan ha varit en generell tradition bland den iberiska befolkningen att begrava hundarna med deras ägare.
Med hjälp av denna forskning samt existerande dokumentation tror forskarna att denna praktik förekom under flera århundraden. Denna vana verkar ha minskat vid början av järnåldern, runt 1200 år före Kristus.
Vänskapen mellan människa och hund: långvarig och naturlig
Hundarna är ättlingar till vargarna och måste varit tvungna att ändra på sitt beteende för att kunna överleva. Vi vet inte om det var människan eller hunden som tog det första steget.
Utbytet av mat måste dock ha gett upphov till genetiska förändringar hos dessa djur.
Ett annat intressant faktum är att relationen mellan denna art och människan faktiskt har en biokemisk förklaring.
Precis som människor så har hundar också ett hormon som kallas oxytocin. Detta är även känt som “kärlekshormonet”.
Denna substans är relaterad till känslor av välbehag i hjärnan. Då en hund lever med sin ägare så aktiverar detta hormon känslor som påminner om de som upplevs av ett förälskat par.
Detta är därför en av anledningarna till den nära och unika relationen mellan oss och hundar.
De biokemiska förklaringarna visar på skillnaden mellan människor och hundar jämfört med andra djur. Inget annat djur har kommit så nära människan.
Det akademiska intresset för denna vänskap mellan människan och hunden har ökat
Det finns många teorier och idéer om hur hundarna har utvecklats. Forskare över hela världen har sökt efter ursprunget till denna relation.
Det vetenskapliga intresset rörande detta ämne verkar ha vuxit under det senaste årtiondet.
Det finns de som anser att hunden inte hade kunnat tämjas innan stenåldern, medan andra har motsatt åsikt. Det vi dock vet är att dessa vänliga och intelligenta djur har lämnat sina tassavtryck i historien.
Huvudsaken är dock att vi alla kan njuta av vår fyrfota väns sällskap idag.