Hur kan man beräkna en hunds ålder i människoår?

Om du någonsin har fått höra att för att beräkna en hunds ålder i människoår så behöver du bara multiplicera hundens ålder med 7, då behöver du tänka om! En grupp forskare har skapat en mycket mer exakt formel, och de har till och med skapat en kalkylator som kan användas online.

Här berättar vi hur de kom fram till denna formel och vilka fördelar den har jämfört med det urgamla 7-årsförhållandet mellan människor och hundar. Missa inte den här artikeln, för detta går långt utöver att bara veta hur gammal din hund skulle vara om den var människa.

Hur man beräknar en hunds ålder

Det finns många fall av ägare som, efter att ha tagit emot en övergiven hund, har undrat hur de kan få reda på hur gammal hunden egentligen är. Innan man räknar ut dess ålder i människoår måste man därmed veta en ungefärlig egentlig ålder för hunden.

Den viktigaste faktorn att ta hänsyn till är könsmognaden, som inträffar runt sex månaders ålder. Andra tecken ger oss också en ledtråd:

• Tänder: De provisoriska tänderna bryter fram mellan 15 och 21 dagar efter födseln, och tandlossningen sker vid ungefär 6 månaders ålder. De permanenta tänderna börjar slitas ned från 3 års ålder.
• Grått hår: Hundar börjar få grått hår i ögonbrynen, längst hakan och kindbenen vid 6-8 års ålder. Från den åldern sprider det sig till resten av kroppen.
• Ledförslitning: Osteoartikulära sjukdomar är vanligare hos äldre djur, särskilt hos stora raser.
• Sinnen: Precis som alla andra åldrande djur blir synen, lukten och hörseln sämre allteftersom livet fortskrider.
• Andra tecken: Minnesförlust, låg aktivitet, försämrad pälskvalitet, och så vidare.

Hur man beräknar hundens ålder i människoår

Nu när du vet, eller har uppskattat, din hunds ålder återstår bara att tillämpa den nödvändiga formeln för att uppskatta dess ålder i människoår. Forskare vid University of California (USA) har upptäckt att förhållandet mellan en människas och en hunds ålder inte är linjärt, vilket man tidigare trott.

Enligt studien skulle en hund nå sin mognad under sitt första levnadsår, men det skulle motsvara 30 människoår.

Faktum är att hundar åldras snabbare i början av sitt liv och att denna process saktar ner efter hand. Även om studien utfördes med hjälp av blodprover från rashundar av typen labrador retriever (som har störst likhet med människans förväntade livslängd) kan den ändå ge en ungefärlig uppskattning för andra raser.

Formeln för att hitta ekvivalensen mellan hund- och människoår

Syftet med studien, förutom att hitta formeln för att beräkna en hunds ålder i människoår, var att fastställa en ekvivalens mellan de båda arternas livsstadier.

Formeln är följande: Om du vill veta en hunds ålder i människoår måste du multiplicera dess naturliga logaritm med 16 och lägga till 31. Oroa dig inte om du inte är bra på matte, för de har skapat en onlinekalkylator.

Denna formel kan, som nämnts ovan, hitta ekvivalensen i de båda arternas åldrandeprocess. Förutom att matcha den genomsnittliga livslängden för labradorer och människor (12 respektive 70 år) ger den också uppgifter som att en sju veckor gammal valp är likvärdig i sin utveckling som en nio månader gammal bebis är i sin.

Tillämpningar av formeln

Även om denna beräkning ger ett ungefärligt svar är sanningen den att dess tillämpningar är mycket lärorika. Om tekniken används för att ta reda på de olika livsperioderna för varje ras skulle det ge mycket intressanta resultat när det gäller hundars åldrande.

Dessa studier skulle till exempel kunna ge svar på varför vissa hundar utvecklar sjukdomar i tidigare åldrar än andra.

Å andra sidan kan vi med hjälp av dessa kalkylatorer, som kallas epigenetiska klockor, beräkna den biologiska åldern utifrån DNA-metyleringsnivåerna. Dessa är lovande när det gäller förebyggande av sjukdomar och även när det gäller att främja behandlingen av sjukdomar som är förknippade med åldrande. När de tillämpas på vissa frågor i människovärlden ringer dock moraliska varningsklockor.

I en värld som domineras av datatrafik kan de händer som monopoliserar dessa upptäckter använda dem i oetiska syften. Det finns en öppen debatt i detta avseende, där försäkringsbolag och företag inom rättsmedicin anklagas för att använda dessa uppgifter till sin egen fördel.

Som allt annat har varje ny upptäckt sina för- och nackdelar. Det är institutionernas och regeringarnas uppgift att använda dessa studier för att bota sjukdomar och att förhindra att de används av försäkringsbolag för att bestämma hur mycket de ska ta betalt för sina djurförsäkringar.