Allt om albinodobermann

Skriven och verifierad av Psykolog Sara González Juárez

Senaste uppdateringen: 08 december, 2022

Albinism är en genetisk mutation som kännetecknas av en avsaknad av pigmentering i individens hud, hår och ögon. Tillståndet drabbar en mängd arter, men i dagens artikel hittar du information om albinodobermann, en variant av denna ras som lider av detta tillstånd.

Dessa hundar kräver, precis som alla andra raser, specifik vård som du bör känna till för att ge dem en god livskvalitet. Om du någonsin har sett, eller lever med, en dobermann med denna mutation, då hittar du här allt du behöver veta för att ta hand om den väl.

Dobermanns ursprung

Denna ras har sitt ursprung i Tyskland, där den skapades i jakten på en hund som kunde följa med skatteindrivare på deras impopulära uppdrag. Med detta i åtanke korsades raser som rottweiler, beauceron, weimaraner, manchesterterrier och pinscher, allt för att få en lojal hund med ett respektingivande utseende.

Dobermann användes senare som polishundar i samma region, som vakthundar på gårdar och som skyddshundar. Utanför brottsbekämpande institutioner har hunden dock blivit populär som sällskapsdjur på grund av det starka band den skapar med sina ägare.

Albinodobermann: fysiska egenskaper

En albinodobermann har samma fysiska egenskaper som alla andra av sin ras, förutom att den lider av en recessiv ärftlig sjukdom (albinism) där den metaboliska procedur som omvandlar tyrosin till melanin (pigmentet som färgar hud, iris och päls) är störd. Dobermannhundar har aldrig ljusa pälsar om de inte lider av albinism.

Dessa hundar har alltså en helt vit päls, liksom rosa, obefläckad hud och ljusblå ögon. Utöver detta har dobermannhundar en slank, atletisk kropp trots sin stora storlek, cirka 70 centimeter vid manken.

https://www.youtube.com/watch?v=gKlFwl5w4W4

Albinodobermann: karaktär

Temperamentet hos denna ras, även om det varierar från individ till individ, tenderar att vara lojalt och något överbeskyddande. De är orädda hundar som inte tvekar att konfrontera en situation som de tror hotar deras ägare.

Det handlar om hundar med stor inlärningskapacitet, det är bra om du drar nytta av den egenskapen i deras träning.

Av just den här anledningen, förutom deras stora energi och storlek, kräver dessa hundar en uppfostran som förstärker socialiseringen med främlingar och andra hundar. Detta är ett ständigt pågående arbete, men i gengäld får du en fantastisk kamrat att gå ut med på motion och utflykter.

På grund av de synproblem som följer med albinism kan en albinodobermann uppleva extra svårigheter när det gäller socialisering. Det är dock bara att anpassa träningen till detta tillstånd eftersom hundarna i första hand ändå styrs av lukten.

Särskild vård

Vården av en albinodobermann är som för alla andra hundar av denna ras. Här följer några saker att tänka på vad gäller hundar med dessa egenskaper:

1. Upprätthåll en god tand- och öronhygien: Alla hundar med hängande öron är benägna att drabbas av öroninflammationer. Dessutom är den här rasen benägen att ackumulera tandsten och utveckla parodontit om du inte borstar dess tänder regelbundet.
2. Vaccinationer och avmaskning enligt deras schema: som med alla andra hundar.
3. Rutinkontroller hos veterinären: Det är tillrådligt att inte hoppa över dem eftersom djurvårdspersonalen kan observera  eventuella problem som härrör från albinism mer detaljerat.
4. Daglig motion: Förutom den rikliga energi som dessa hundar har måste du hålla deras muskulatur i gott skick för att förhindra eller fördröja uppkomsten av fysiska åkommor som är typiska för stora raser, till exempel höftledsdysplasi.

Vård i samband med albinism

Huden och ögonen är de två svaga punkterna hos albinodjur. Avsaknaden av pigmentering leder till att den naturliga barriär som kroppen har för att skydda sig mot solens strålar saknas. Av denna anledning är en albinodobermann mycket mer benägen att drabbas av hudcancer än en hund med melanin.

Det är tillrådligt att inte utsätta dessa hundar för solljus och, när det inte finns något annat val, att använda solkrämer för att skydda dem. I vilket fall som helst bör du undvika att promenera med din albinodobermann under de varmaste timmarna på dagen samt alltid söka skugga, särskilt på sommaren.

För att ytterligare skydda deras hud kan du leta efter särskilda schampon och tvålar för albinohundar eller hundar med känslig hud.

Solen orsakar också obehag för albinodjurens ljusa ögon. För att undvika skador kan du skaffa speciella glasögon för hundar som skyddar dem från den ultravioletta strålningen.

Som du kan se har dessa hundar i stort samma egenskaper som alla andra dobermannhundar, även om lite extra omsorg kommer att behövas. Kom ihåg att det alltid är ett bra alternativ att adoptera, eftersom det minskar efterfrågan på hundar som avlats för särskilda ändamål och hundar med medfödda problem som är förknippade med deras ras.