Logo image
Logo image

Marsvin som skriker: varför låter de så mycket?

4 minuter
Marsvin är mycket sällskapliga djur, och på grund av detta har de utvecklat en serie vokaliseringar som de använder för att kommunicera med andra individer av sin art. 
Marsvin som skriker: varför låter de så mycket?
Samuel Sanchez

Skriven och verifierad av Biolog Samuel Sanchez

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Marsvin kallas för “Cuys” i vissa länder i Sydamerika. Detta namn har ett onomatopoiskt ursprung och det hänvisar till de vokaliseringar som dessa gnagare regelbundet använder sig av, i både domesticerade och vilda miljöer. I den här artikeln ställer vi följande fråga: Varför skriker marsvin? Om du vill ta reda på svaret rekommenderar vi att du läser vidare.

Kommunikation i djurvärlden är en fascinerande evolutionär process, och därför försöker olika etologiska forskare att dechiffrera betydelsen av språk bland djurrikets olika arter.

Om marsvin

Innan vi stiger in i världen av marsvinskommunikation måste vi berätta lite om arten i fråga. Det kan verka överraskande, men marsvinet (Cavia porcellus) är en art av hybridgnagare som tillhör familjen Caviidae. Dessa intressanta husdjur är resultatet av korsningen mellan olika arter av Cavia-släktet, såsom Cavia aparea och Cavia magna.

Några av de olika egenskaperna hos dessa små däggdjur är följande:

Det är denna sista sociala egenskap som ger oss den första ledtråden till varför marsvin skriker. Om ett djur bor i ett samhälle måste det ha något sätt att kommunicera med sina släktingar, eller hur?

Some figure

Så varför skriker marsvin?

Det kan verka som en fråga det är enkelt att få svar på, men flera etologiska studier har utformat experimentella modeller för att upptäcka orsaken till marsvinets olika läten. Denna uppgift är faktiskt inte så pass enkel som den först kan verka. Förutom att det finns variationer på individuell nivå, verkar skrik ha olika betydelser beroende på marsvinets ålder.

Dessa ljud är dessutom mångfacetterat eftersom marsvin, enligt denna forskning, kan avge upp till 11 olika tonaliteter. Vissa av dem är respons på följande situationer:

  • Marsvin (särskilt de yngsta) avger mer hörbara ljud när de befinner sig i en ny miljö. Detta sammanfaller med kortisolnivåökningar i deras kroppar. Kortisol är ett stressrelaterat hormon.
  • När ett marsvin blir separerat från sin mamma avger det skrik av ensamhet, vilket åtföljs av en ökning av djurets rörelser och allmänna agitation. När de små sedan återvänder till sina föräldrar avger mödrarna en serie spinnande ljud för att lugna sina avkommor.

Men allt är inte kopplat till förhållandet mellan mödrar och deras barn. Många andra läten är istället relaterade till andra processer. Härnäst kommer vi att nämna några exempel.

Marsvin som skriker: ett ljud för varje situation

Flera studier har forskat om när, hur och varför olika vokaliseringar förekommer i olika situationer. Det här är några av resultaten:

  • Allmänt småkutter är det vanligaste lätet bland marsvin. Det verkar vara närvarande vid alla slags situationer, oavsett om de är sociala eller inte. Man kan också höra dessa preliminära ljud när två individer möts och försöker identifiera varandra. Dessa ljud blir senare ersatta av andra ljud som är mer lämpliga för situationen.
  • De stönande ljud de producerar kommer generellt fram när en situation orsakar obehag hos djuret. Till exempel när en reproduktiv hane närmar sig en hona som inte är mottaglig.
  • Marsvinet producerar ett gnällande skrik när det upplever någon form av fysisk smärta.

Marsvin producerar många fler ljud och läten, men en sak är klar: ett marsvins skrik är en del av komunikationen  med andra marsvin i gruppen. Varje ton har en specifik funktion, och ur en evolutionär synvinkel är det mycket mer effektivt att varna andra för en negativ interaktion med ett ljud, än med en fysisk aktivitet som kräver mer energi.

Some figure

En fråga om sällskaplighet

Som vi har sett här, och i tidigare artiklar, så har sociala djur, som till exempel marsvin, utvecklat komplexa språkmekanismer för att kommunicera olika känslor. Detta är fördelaktigt för alla medlemmar i gruppen eftersom de kan upptäcka fara snabbare och undvika onödiga inbördes slagsmål.

I djurvärlden har allt en biologisk förklaring. Därför uppmuntrar vi dig, om du har marsvin hemma, att försöka förstå i vilka situationer och med vilken frekvens dina marsvin ger upphov till dessa ljud. När allt kommer omkring kan de försöka förmedla ett budskap, som till exempel kontinuerlig stress eller en känsla av ensamhet.

 


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Arch-Tirado, E., & Collado-Corona, M. A. (2002). Análisis de vocalizaciones en periodos de soledad en cobayos recién nacidos, como normo-oyentes y con sordera provocada. Cirugia y Cirujanos70(6), 442-448.
  • Cavia, wikipedia. Recogido a 28 de julio en https://es.wikipedia.org/wiki/Cavia
  • Verduzco-Mendoza, A., Alfaro-Rodríguez, A., & Arch-Tirado, E. (2012). Etología y bioacústica en ratas y cobayos. Revista Mexicana de Comunicación, Audiología, Otoneurología y Foniatría1(1), 7-12.
  • Berryman, J. C. (1976). Guinea‐pig vocalizations: Their structure, causation and function. Zeitschrift für Tierpsychologie41(1), 80-106.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.