De 6 smartaste gnagarna

De mindre djurens överlevnad kan vara i fara flera gånger per dag. I avsaknad av styrka och naturliga vapen måste många arter därför använda sig av sin hjärna. Välkommen till vår sammanställning av de 6 smartaste gnagarna som finns.

Både i observations- och experimentella studier har det visat sig att gnagare är utrustade med extraordinär intelligens (uttryckt som förmågan att anpassa sig till sin omgivning). Förutom att de kan inkräkta på områden visar de tecken på intelligens som ofta sätter den mänskliga intelligensen på prov.

De 6 smartaste gnagarna

Gnagare är högre däggdjur och det finns för närvarande 2 280 kända arter, vilket gör dem till den mest talrika ordningen inom klassen Mammalia. De kännetecknas av sina ständigt växande vassa framtänder, som de använder för att öppna och gnaga sönder skalen på de frön som utgör deras föda. Många av dem äter även annan föda, till exempel örter eller små insekter.

I allmänhet är de nattaktiva eller skymningsdjur och ingår i dieten för många rovdjur. Därför måste de överlista sina jägare, det är det enda riktiga sättet som de kan försvara sig på. De flesta arter är lever i grupper, vilket gör att samarbete, empati och komplexiteten i deras sociala relationer kan bidra till deras överlevnadsmöjligheter.

De smartaste gnagarna i världen är beroende av sin listighet för att överleva från dag till dag.

1. Mongolsk ökenråtta ( Meriones unguiculatus )

Denna lilla gnagare lever i grupper på upp till 40 individer i komplexa nätverk av underjordiska hålor. Den lever i ökenområden i Mongoliet och Kina, där den huvudsakligen äter frön.

Ökenråttor är kända för sin otroliga hoppförmåga och för att vara en av de mest intelligenta gnagarna som finns. De lär sig mycket snabbt vad som händer runt omkring dem. De spårar var deras rovdjur rör sig, de vet hur de ska hitta stora mängder frön och de planerar utmärkta flyktvägar. Dessutom kommunicerar de på ett komplicerat sätt med sina artfränder för att överföra all denna information.

2. Bäver

Castor-släktet är känt för sin förmåga att förändra sin omgivning utifrån sina behov. De dammar som bävrarna bygger är inte bara tillräckligt starka för att hålla tillbaka flodströmmarna, de anpassar dem också efter strömmarnas karaktär. Om strömmen är svag är dammen rak, men om strömmen är snabb bygger de den i en konvex form så att den kan stå emot stötar.

Syftet med att skapa dessa dammar är, förutom att de skyddar mot rovdjur, att skapa en oas av lugnt vatten där de utan problem kan simma och samla mat inför vintern. När vattnet fryser förhindrar dessutom rörelsen av flytande grenar på ytan att vattnet fullständigt fryser till is, vilket ger bävrarna möjlighet att ta sig ut ur sin håla om det behövs.

3. Bisamråtta ( Ondatra zibethicus )

Denna gnagare har en viss likhet med bäver (den kallas faktiskt “falsk bäver”). Anledningen är att den också bygger hålor i floder och dammar, men de är mindre i storlek och hålorna har formen av en hög, inte en vall. Dessutom lägger de till en “dörr” av grenar och löv som de förnyar varje dag.

Bisamråttan är hemmahörande i Nordamerika, men har införts i Europa som en invasiv art. Tack vare dess förmåga att leva i bräckt och sött vatten samt dess allätande kost kan den anpassa sig till nästan alla miljöer. Dessutom är den motståndskraftig mot föroreningar som människan skapar.

4. Ekorrar

Underfamiljen Sciurinae, som träd- och flygekorrar vanligen tillhör, omfattar mer än 270 arter. De anses vara en av de mest intelligenta gnagarna på grund av sin förmåga att förutse sina näringsbehov under vintern. För att göra detta gräver de ner och samlar ihop exakt den mängd mat som de behöver.

Problemet är att ekorrar ibland stjäl från varandra om de inte gömmer sin mat tillräckligt bra. Vid andra tillfällen kan de glömma bort exakt var de har gömt maten. Detta är dock inget problem, ty det är här deras stora potential som fröspridare och “trädplanterare” ligger.

5. Kapybara ( Hydrochoerus hydrochaeris)

Kapybaran är världens största gnagare, nästan en meter lång. Dessa djur lever i familjegrupper och har en stor variation av vokaliseringar för att kommunicera med varandra, antingen för att varna för fara eller för att umgås. Man har upptäckt prosociala beteenden hos dem samt en stor känsla för ömsesidighet.

Prosociala beteenden uppstår när en levande varelse agerar för att gynna andra och inte bara sig själv.

6. Brunråtta ( Rattus norvegicus)

Råttor kan knappast vara frånvarande från den här listan över smartaste gnagare, och de skulle förmodligen kunna ta en plats på podiet. Deras anpassningsförmåga och komplexa sociala relationer har man ingående studerat i åratal. De samarbetar med varandra för att lösa pussel, deras spatiala och operativa minne är utmärkt och de tar till och med hand om sina skadade kamrater.

Råttor vokaliserar i ohörbara toner när de umgås i lekar, vilket motsvarar människans skratt. Dessutom gjorde de detsamma även med försöksledarna.

Det finns ett stigma kring dem, som stämplar dem som smutsiga varelser och smittbärare av sjukdomar. Vissa experter påpekar att råttornas förmåga att upptäcka och utnyttja människans brister i samband med de planer vi gör upp för att ta livet av dem kan ha något med saken att göra. Men med varje ny upptäckt monteras denna myt ned och avslöjar råttans medvetna och sällskapliga natur.

Studien av intelligens i sig utvecklas också i takt med att de smartaste gnagarna (och andra djur) visar att det finns många sätt att uppfatta och förhålla sig till omgivningen. Varje form av liv behöver specifika kunskaper för sin överlevnad, och det faktum att de inte liknar mänskliga kunskaper betyder inte att de är sämre på något sätt.