Varför är Siamesisk kampfisk så aggressiv?
Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez
Den siamesiska kampfisken (Betta splendens) är en fisk som är mycket efterfrågad i akvarier på grund av dess fenor och ljusa färger. Dessutom är dessa fiskar lätta att hålla i akvarier där hemma, därför är de starkt rekommenderade för dem som är nybörjare inom akvariehållning. Dock är inte allting perfekt: Kampfiskar är ofta aggressiva, vilket är ett problematiskt karaktärsdrag hos arten.
Det kanske inte verkar så, men beteende är en adaptiv egenskap hos djur. Det finns alltså en anledning bakom den här artens fientlighet. Läs vidare för att få reda på varför kampfiskar är aggressiva.
Hur ser en frilevande kampfisk ut?
Kampfiskens kropp blir ungefär 6 centimeter lång och har ganska stora svans-, anal- och bäckenfenor. Den naturliga färgen hos dessa fiskar är en grönbrun fusion med ljusa prickar och ränder. Även könsdimorfism är uppenbar: hanarna är mer praktfulla, medan honorna är större.
Det vetenskapliga namnet på denna art är Betta splendens och den tillhör familjen Osphronemidae som kan leva i syrefattiga vatten. För att uppnå detta har den utvecklat ett särskilt organ som kallas labyrint vilket gör det möjligt för den att ta in syre från luften. När vattenkvaliteten är dålig kippar kampfisken efter luft vid ytan och andas på så sätt.
Tack vare detta kan kampfisken överleva i dåliga vattendrag med alltför mycket växtlighet och organiskt material.
Vad är poängen med att vara aggressiv?
Aggressivt beteende har en viktig roll i naturen, eftersom det gör mer än bara skyddar artens integritet. Denna mekanism gör det också möjligt att få en partner, upprätthålla social status eller försvara avkomman från faror. Från en annan synvinkel så gör fientlighet det möjligt för arten att vara framgångsrik i sin omgivning.
Med tanke på det naturliga urvalet är ett djur framgångsrikt när det kan överleva och utnyttja alla resurser i sin omgivning. Det är alltså inte bara förmågan att hålla sig vid liv som räknas, utan även förmågan att skaffa föda, hitta en partner och skydda sin avkomma.
Tack vare aggressivitet väljs de lämpligaste individerna ut och får större fördelar för att kunna tillgodose sina behov. Detta innebär också att de “bästa generna” förs vidare till nästa generation, vilket gynnar artens evolutionära process i allmänhet.
Kampfiskens aggressiva beteende
Denna art är vanligtvis social när den lever med andra fiskar i ett akvarium och visar endast aggressivt beteende mot artfränder. Detta är tydligt när två exemplar av samma kön möts, men beteendet är mer utpräglat hos hanar än hos honor.
När en kampfiskhane möter en annan påbörjar båda en slags ritual i syfte att försöka hota sin rival. Till att börja med visar de upp längden på sina fenor och sträcker ut dem i all sin prakt som ett tecken på överlägsenhet. Detta gör de för att visa vem som är större samt för att skrämma rivalen.
Om detta inte fungerar och båda håller fast vid sina planer på att slåss fortsätter de med att visa upp sina gälar, vilket förstärker deras hotfulla utseende. Om ingen av dem ger upp fortsätter hanarna att slåss mot varandra med målet att döda sin motståndare (i värsta fall). I slutändan förlorar den individ som drar sig tillbaka eller dör i kampen.
Varför är kampfiskar aggressiva??
Kampfiskar är aggressiva eftersom de konkurrerar om den sociala rangordningen i sin naturliga omgivning, vilket gör det möjligt för dem att hamstra mat och få tillgång till honor. Det låter visserligen konstigt, men detta är mycket viktigt för arten. Annars skulle individerna inte kunna föröka sig och få avkommor.
Dessa fiskar har förmågan att komma ihåg rangordningen och att upptäcka de dominerande individerna med blotta ögat. Denna igenkänningsförmåga hjälper dem att förhindra att konflikter eskalerar till slagsmål. Ett fysiskt slagsmål mellan fiskarna leder till större förluster än vinster, eftersom skadorna kan vara allvarliga för båda.
Att bara hålla fenorna utsträckta kräver mycket energi, vilket gör striderna ännu mer kostsamma för hanarna. På grund av detta tenderar kampfisken att bara mobba lite, så att den till varje pris kan undvika ett slagsmål.
I ett akvarium finns det så lite utrymme att en konflikt nästan säkert leder till döden.
Som du kan se är aggressivt beteende en egenskap som gynnar artens anpassningsförmåga. Fastän det kanske inte verkar så är djurbeteenden bara ytterligare ett evolutionärt verktyg (och inte bara slumpmässiga, meningslösa attityder). Denna idé överensstämmer med det som genetikern Dobzhansky hävdade 1973: “Inget är begripligt inom biologin om det inte betraktas med tanke på evolutionen”.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Collias, N. E. (1944). Aggressive behavior among vertebrate animals. Physiological Zoology, 17(1), 83-123.
- Pleeging, C. C. F., & Moons, C. (2017). Potential welfare issues of the Siamese fighting fish (Betta splendens) at the retailer and in the hobbyist aquarium. Vlaams Diergeneeskundig Tijdschrift, 86(4), 213-223.
- Polgardani, N. Z., Rouzbehani, S., & Parsaiyan, M. (2017). Male Siamese fighting fish (Betta splendens) recognize resource holding power of opponents. Aquaculture, Aquarium, Conservation & Legislation, 10(4), 977-982.
- Lynn, S. E., Egar, J. M., Walker, B. G., Sperry, T. S., & Ramenofsky, M. (2007). Fish on Prozac: a simple, noninvasive physiology laboratory investigating the mechanisms of aggressive behavior in Betta splendens. Advances in Physiology Education, 31(4), 358-363.
- Braddock, J. C., & Braddock, Z. I. (1955). Aggressive behavior among females of the Siamese fighting fish, Betta splendens. Physiological Zoology, 28(2), 152-172.
- Castro, N., Ros, A. F., Becker, K., & Oliveira, R. F. (2006). Metabolic costs of aggressive behaviour in the Siamese fighting fish, Betta splendens. Aggressive Behavior: Official Journal of the International Society for Research on Aggression, 32(5), 474-480.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.