Vad du behöver veta om grå jako innan du köper en

Grå jako, eller gråpapegoja, härstammar från Afrika och är idag utrotningshotad i sin naturliga miljö. Men det finns uppfödare som säljer dem till de som vill ha en som husdjur.
Vad du behöver veta om grå jako innan du köper en

Senaste uppdateringen: 23 oktober, 2019

Grå jako, eller gråjako, är en mycket intelligent afrikansk papegoja som kan memorera och upprepa ord. I den här artikeln berättar vi allt du behöver veta om grå jako.

Gråpapegojan härstammar från afrikanska länder som Gabon, Guinea, Tanzania, Uganda och Kenya. Tyvärr är de nu utrotningshotade i det vilda på grund av tjuvjakt och skogsskövling.

Precis som namnet antyder så har grå jako (Psittacus erithacus) huvudsakligen grå fjäderdräkt, med undantag för en svart näbb, röda stjärtfjädrar och ett vitt ansikte.

Fler kännetecken

Grå jako i träd

Grå jako har en väntad livslängd på ca 80 år, även om vissa har levt till att bli 100.

Jakon är en mellanstor papegoja som kan bli upp till 38 cm lång och väga allt från 300 till 650 gram. Arten visar tecken på könsdiformism, då honorna är lite mindre och lättare än hanarna.

Även om hanarna är lite mer stabilt byggda kan man inte riktigt se någon skillnad mellan könen bara genom att titta på dem. Men man kan istället lägga märke till åldern, då de som är yngre har en generellt mörkare färg.

Stjärtfjädrarna färgas dessutom röda när de är gamla nog att börja föröka sig.

I det vilda lever grå jako i flockar av hundratals individer som styrs av en strikt hierarki. Fåglarna är monogama och väljer endast en livspartner livet ut. Lyckad fortplantning beror på specifika klimatförhållanden.

De bygger sina bon i trädhålor och honorna lägger två till fem ägg, som sedan ruvas i ungefär en månad.

Saker att veta om grå jako om du ska ha den som husdjur

Två grå jako som äter

I både USA och EU är kommersialiseringen av grå jako förbjuden om de fångats i det vilda.

Många uppfödare separerar papegojorna från sina föräldrar så fort de föds, med resultatet att de tror att deras föräldrar är människor istället för fåglar.

En grå jako rekommenderas inte som husdjur i familjer med små barn, då deras böjda näbbar lätt kan skada dem, även om det är oavsiktligt. Papegojans klor är dessutom vanligtvis vassa och kan göra skada.

Att ha en grå jako är mer som att ha ett barn än ett husdjur, eftersom den kräver uppmärksamhet 24 timmar om dygnet. Du kan inte lämna en grå jako ensam alltför länge.

Tänk på att det är ett vilt djur. I det vilda skulle grå jako-papegojan bo tillsammans med många andra fåglar av sitt slag. Därför är det bäst att adoptera dem som ett par så att de kan starta sin egen familj.

Vad du bör veta om den bästa livsmiljön för grå jako

Buren till gråpapegojan måste stå där det finns mycket naturligt ljus och bör även hållas borta från utrymmen med mycket oväsen. Den ska  inte stå i köket.

Den måste dessutom vara stor nog för papegojorna att kunna flyga korta sträckor. Buren bör vara som minst 2 meter bred, 2 meter hög och 2 meter djup.

De måste också tillåtas lämna buren i åtminstone två timmar varje dag så att de kan röra sig fritt och utforska i sin egen takt. Var bara försiktig, för de kommer att hacka på allt de stöter på.

Du kan ta vara på tiden när de är lösa genom att rengöra buren ordentligt och på så sätt undvika lukt och spridningen av sjukdomar.

grå jako är intelligenta och känsliga varelser blir de lätt deprimerade om deras tillgivenhet går obesvarad.

Något annat intressant med just den här fågeln är att den har förmågan att uppfatta känslor, sinnesstämningar och tankar från folk omkring den. Grå jako kan knyta mycket starka band med människor.

Sist men verkligen inte minst får vi ju inte glömma att de är utmärkta imitatörer.

De har lätt för att återskapa mänskliga röster – både enkla ord och hela fraser. Det innebär att du alltid har någon att föra roliga (men helt meningslösa) konversationer med!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Péron, F., Rat-Fischer, L., Lalot, M., Nagle, L., & Bovet, D. (2011). Cooperative problem solving in African grey parrots (Psittacus erithacus). Animal Cognition. https://doi.org/10.1007/s10071-011-0389-2

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.