Att förlora ett husdjur: Det är inte sig likt utan dig

Att ha ett husdjur är fantastiskt men vi är alltid, på ett eller annat plan, medvetna om att våra underbara vänner en dag kommer att dör. Så, att förlora ett husdjur är lika sorgligt som det är underbart att äga ett djur. Vi sörjer och vi gråter och vi uppskattar alla minnen och vi säger till våra lojala vänner som inte längre kan höra oss “det är inte sig likt utan dig.”

Mycket få av oss är förberedda på förlusten av ett husdjur eller av någon närstående, även om miljoner av oss bekräftar att döden är bara det naturliga slutet på livscykeln. Vi är alltid redo att njuta av naturens underverk som luften, träden, magin hos en nyfödd och en fantastisk solnedgång.

Men oavsett, hur skulle vi någonsin kunna förbereda oss på att förlora ett husdjur som vi älskar så mycket – när vi vet att vi aldrig mer kommer att få se det, höra det eller få njuta av dess sällskap igen?

En bitter sanning

Förlusten av ett husdjur är en bitter sanning att svälja och det blir ännu värre om djuret har dött av en sjukdom – speciellt om vi har vakat över dem varje dag, helt uppslukade. Åh som det krossar våra hjärtan.

Så ett av de bästa sätten att handskas med smärtan över att ha förlorat ett älskat husdjur är ett komma ihåg de bra stunderna. Med det menas att vara tacksam för allt som det underbara djuret gav oss och gjorde för oss. Med det i åtanke har vi försökt återge känslorna hos många människor som antingen sörjer sitt husdjur just nu, eller likt oss har gått igenom denna smärtsamma upplevelse någon gång tidigare.

Att förlora ett husdjur

Ett brev till den hundvän jag snart kommer att förlora

Kära bästa vän,

Jag ser på dig och jag går sönder. Jag kan inte hjälpa det, men jag ler ändå. Inuti mig har jag en konstig blandning av känslor som gör att jag inte kan sova om natten. Jag brukade älska att se på dig när du sover. Faktum är att att jag fortfarande gör det – men nu med den smärtsamma vetskapen att du kanske…inte vaknar upp igen.

Jag försöker att tänka på alla våra fina stunder tillsammans. Minnet av när jag tog hem dig för första gången. Hur rädd du var för åskan och att du gömde dig mellan mina ben. Du var så skygg, sårbar och behövande. Klart jag måste älska dig och känna beskyddarinstinkt!

Du var min lojala vän alla dagar varje månad, alla månader under alla år. Aldrig gjorde du mig osäker genom att överge mig för någon annan. Du fanns alltid vid min sida och gav mig odelad uppmärksamhet och din tillgivenhet när jag behövde den.

När jag ser på dig och inser hur svag och illa åtgången du är av denna hemska sjukdom som tar dig från mig, så försöker jag skapa en labyrint av vackra minnen i mitt huvud. Det hjälper mig att uppskatta din vänskap. Jag är så tacksam över att ha fått chansen att lära känna dig. Jag saknar dig redan, även om du inte har lämnat mig helt än.

Att förlora ett husdjur: Livet utan dig

Så, jag vet verkligen inte hur mitt liv ska bli utan dig – allt jag vet är att det blir aldrig blir sig likt utan dig. Jag vet att du oroar dig för mig och vill att jag ska vara lycklig. Du är nu så svag och ändå försöker du få mig att skratta. Ibland låtsas du till och med att du vill leka bara för att försöka nå fram till mig och se mig glad. Jag vet att du inte vill att jag ska vara ledsen men jag tycker inte heller om att se dig så här.

Så jag vill bara berätta för dig att du ska inte oroa dig för mig. Jag mår bra, jag kommer att må bra. Det är bara det att det aldrig blir sig likt utan dig. Jag vill bara att du ska veta att det kommer att bli bra, jag ska se till att du har det bra under dina sista dagar här med mig. Jag vill att du ska veta att jag gör allt jag kan för dig. Att jag tar hand om dig som du förtjänar…

Jag ser på dig och jag försöker se i dina ögon det svar som veterinären frågade mig om. De säger att du känner stor smärta, att det är bästa att avsluta allt, men jag står inte ut med tanken på att förlora dig. Jag kan inte sluta tänka att sjukdomen kanske försvinner och du blir bra igen.

Vad ska jag göra?

Ja, jag vet att sjukdomen äter upp dig, konsumerar dig. Jag vet att det inte finns något botemedel, att det är vad veterinären säger, men kanske kan det ändå ske ett mirakel? Tänk om jag väljer att avsluta ditt liv medan det ännu finns en chans? Och tänk om jag gör ett misstag och förlorar den jag älskar mest? Tänk om jag tar ett förhastat beslut? Men tänk om jag inte gör det, och på så vis förlänger smärtan som torterar dig?

Åh vad jag önskar att du kunde prata, min kära vän. Så jag önskar att du kunde berätta för mig vad du vill i den här situationen. För att hjälpa mig ta detta svåra och smärtsamma beslut. Det är en av anledningarna till att jag fortsätter söka efter svaret i dina ögon.

Jag tänker på hur det aldrig blir sig likt utan dig och att försöka hitta det svar jag måste gör detta till mitt mest smärtsamma beslut någonsin. I praktiken vet jag nog, djupt i mitt inre, men jag vill inte ge upp hoppet riktigt än. Jag vill inte förlora dig. Jag kan bara inte göra det.

Att förlora ett husdjur: Det blir aldrig sig likt utan dig

Oavsett vad som händer. Oavsett vart du går. Var jag finns. Du har varit en del av mitt liv så länge. Du är min familj, min vän och även om det aldrig blir sig likt igen utan dig så ska jag ändå försöka vara lycklig. Precis som du alltid har velat.

Farväl min älskade vän och tack för allt. Glöm inte att du alltid kommer att finnas i mitt hjärta, för vår kärlek och vår vänskap är för evigt.

Alltid din,

Virginia