Hundarnas taxonomi: hur hundar påminner om vargar

· 10 februari, 2019
Denna klassificering delar in arterna i familjer, klasser och andra underuppdelningar. Hundarnas och vargarnas taxonomi är praktiskt taget identiska.

Hundar har under en lång tid varit en del av våra liv, antingen som husdjur, väktare eller arbetshundar. Genom att lära sig mer om dem, deras personligheter och framförallt vilken roll de spelar i naturen så kan man förstå dem bättre och lyckas leva med dem i harmoni. Skulle du vilja lära dig mer om hundarnas taxonomi?

Vad är taxonomi?

Taxonomi är en vetenskap där man klassificerar olika organismer genom familjer, grenar och raser. Djur delas in i sju klasser: rike, phylum, klass, ordning, familj, genus och art. Dessa huvudgrupper innehåller också underuppdelningar som subphylum, eller subklass.

Denna vetenskap täcker dock ett stort område, så det är svårt att stipulera den specifika kategorin ”arter”. Det är möjligt att det finns flera olika organismer som tillhör samma rike, men som har andra variationer. Det är viktigt att man har i åtanke faktorer som deras egenskaper och utveckling.

En art anses vara en grupp av organismer som skiljer sig genetiskt, men som kan reproducera med varandra.

Taxonomin delas även upp i internationella koder som berör zoologi, botanik eller bakterie. Dessa koder definierar det taxonomiska systemet genom att stipulera namn och klassificera organismer i varje klass.

Två vargar som står på en sten.

Vad är hundarnas taxonomi?

Alla levande varelser har sin taxonomi, men det är många som är specifikt intresserade av hundarnas taxonomi.

  • Domän – Eucarya (Eukaryota). Cellulära organismer med huvudkärna.
  • Rike – Djurriket. Kan förflytta sig, konsumerar syra, intar näring genom att äta, sexuell reproduktion, utveckling av embryo.
  • Underrike – Eumetazoa. Har vävnad, organ, kroppsmassa etc. Exempelvis muskler, senor och nerver.
  • Phylum – Chordata. Ryggsträngsdjur.
  • Subphylum – Vertebrata. Djur med ryggrad.
  • Klass – Mammalia. Däggdjur med mjölkkörtlar, hår och käkar.
  • Underklass – Theria. Embryot formas inuti moderns livmoder.
  • Ordning – Köttätare. Kindtänderna är anpassade för att äta kött.
  • Underordning – Caniformia. Denna grupp inkluderar däggdjur som är formade som en hund.
  • Familj – Canidae. Hunddjur: vargar, prärievargar, rävar, schakaler och andra relaterade arter.
  • Underfamilj – Caninae. Enda underfamilj med överlevande arter.
  • Släkte – Canis. Vargar, schakaler och prärievargar.
  • Art – Canis lupus. Vargar och hundar.
  • Underart – Canis lupus familiaris. Carl Von Linné, 1758.

Hundarnas taxonomi är praktiskt taget identisk med vargarnas, vilket visar hur säkert det är att hundar har vargar som förfäder. Det finns inte några skillnader mellan deras ursprung och egenskaper.

Var kom denna vetenskap ifrån?

Taxonomivetenskapen utvecklades av Carl Von Linné som föddes i Sverige och studerade i Uppsala. Kort efter att han hade avslutade sina studier började han ge föreläsningar om botanik.

Carl von Linné

Linné började snart göra resor för att klassificera växter, djur och mineraler. Han skrev också flera böcker som diskuterade detta ämne i detalj. Linné började först att klassificera arterna i enlighet med deras reproduktionssystem, men han insåg snart att detta var för generaliserat.

Han skapade därför ett system som först klassificerade arterna efter släkte och sedan namn. Han grupperade dem sedan i familjer, klasser och riken. Därefter kom underuppdelningarna. Detta var dock ingen enkel uppgift.

Linné blev världsberömd p.g.a. detta verk och även den tyske författaren Goethe skrev följande om honom: ”Med undantag för Shakespeare och Spinoza så känner jag inte till någon bland dem som inte längre lever som har influerat mig lika mycket!”

Tack vare Linné har vi nu de levande varelsernas taxonomi, inkluderat hundar.