Mögelgifter och djurproduktion

Skriven och verifierad av Veterinär Érica Terrón González

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Många svampar har förmågan att producera giftiga sekundära metaboliter, kända som mykotoxiner, eller mögelgifter i dagligt tal. Dessa substanser kan växa på mat, och kan medföra en allvarlig hälsorisk. De allra farligaste kan äventyra både djur- och människoliv.

Kan då dessa mögelgifter medföra en risk för uppfödningen av boskap? Här berättar vi om några av de mest relevanta mögelgifterna för både allmänheten och djur, och deras effekter på boskapsuppfödning.

Hur uppstår mykotoxikos hos djur?

Först och främst, låt oss förklara termen mykotoxikos. Detta är ett samlingsbegrepp för sjukdomar orsakade av förgiftning från att andas in eller inta föda kontaminerad av mykotoxiner. I djurriket kan detta inträffa på två sätt:

• Direkt, för växtätare som äter växter kontaminerade av mögelgifter.
• Indirekt, för köttätare som äter kött från ett tidigare förgiftat djur.

Mykotoxiner kan växa på alla typer av livsmedel och foder förvarade i dåliga förhållanden. De tre svampar som vanligtvis rapporteras för att producera mykotoxiner i högst grad är:

• Aspergillus spp.
• Penicillium spp.
• Fusarium spp.

En svamps förmåga att producera mykotoxiner beror på faktorer som fuktighet, temperatur, substrat/mat samt syrehalt. Därför kan produktionen av mögelgifter variera beroende på geografi och klimatförhållanden.

Mögelgifter och animalieproduktion

De mykotoxiner som skapar mest problem för animalieproduktion är vanligtvis följande:

• Aflatoxiner: produceras av olika arter av Aspergillus flavus och parasiticus.
• Ochratoxin A: produceras av olika arter av Aspergillus och Penicillium.
• Trikomer, zearalenon och fumonisiner: produceras av svamp inom släktet Fusarium.

Dessa kan negativt påverka alla organ hos djur – de kan ha t.ex. karcinogena, teratogena och mutagena effekter, orsaka förändringar i lever, njurar och matsmältningssystem eller ge upphov till hormonella eller immunsuppressiva sjukdomar.

Kan effekterna av mykotoxiner påverka boskapsuppfödning?

Vi ska försöka svara på detta med ett exempel som involverar en grisfarm, och analysera effekterna av olika mögelgifter på dem. Här nedan går vi djupare in på ämnet, uppdelat efter vilken typ av mykotoxin som studerats.

Zearalenon

Det här är ett gift som aktiverar metabolismen av östrogen, vilket förändrar det kvinnliga reproduktionssystemets normala funktion. Ett kontinuerligt intag av detta gift kan leda till bakteriell vaginos, menstruationsstörningar, skengraviditet, abort eller infertilitet.

Därför påverkar det i hög grad den normala uppfödningen av grisar och andra boskapsdjur, vilket leder till omfattande ekonomisk förlust. Dock försvinner dessa symptom i och med ett kostbyte.

Aflatoxiner

Hos grisar försämrar dessa mykotoxiner immunförsvaret och de har även karcinogena och mutagena effekter. De är dessutom giftiga för levern och kan orsaka anemi, nefrotiskt syndrom, blödningsrubbningar och döden. De är därför de mest problematiska och farliga mögelgifterna.

När det gäller boskapsuppfödning kan de orsaka abort och en brist på mjölk under amning. De kan dessutom överföras till nyfödda griskultingar, vilket påverkar deras immunförsvar.

Finns det något sätt att kontrollera kontamineringen av mykotoxiner?

För tillfället är det inte rimligt att helt göra sig av med livsmedel och foder kontaminerade av mykotoxiner. Men det finns flera sätt att minska toxinhalten och undvika exponering under längre perioder. Faktum är att det är kontinuerlig konsumtion som oftast orsakar de negativa effekterna av mögelgifter.

Ett av de mest effektiva sätten att minska mängden mykotoxiner i foder är helt enkelt med bra jordbruksmetoder, dvs. att man håller bästa möjliga hygien under odling, skörd och transport.

Denna praxis har blivit fundamental inte bara inom jordbruk utan också för djurproduktion då foder är den första länken i kedjan som sammankopplar dem.

Efteråt, under tillverkningen av foder från råa material, är det också väldigt viktigt med goda hygienvanor. Detta minimerar toxinhalten i slutprodukten.

Det är till exempel vid denna punkt som risken för korskontaminering ökar. Det innebär att även annan mat, inklusive mat avsedd för mänsklig konsumtion, kan bli infekterad.

Ett problem för uppfödningen av boskap

Alla gårdar som åtar sig djurskötsel är beroende av framgångsrik uppfödning av boskapsdjur för att kunna försörja sig. Detta gäller särskilt de gårdar som exklusivt föder upp kreatur för köttproduktion eller som säljer mjölken från hondjur efter dräktighet. Det är då viktigt att det inte finns något som hindrar denna uppfödning.

Det är problematiskt att vissa livsmedel och foder kan innehålla skadliga substanser som negativt påverkar boskapsuppfödning, speciellt med tanke på att mängden mykotoxiner vanligtvis är så liten att symptomen inte blir tillräckligt uppenbara för att söka behandling.