Logo image
Logo image

Vad äter hästar?

4 minuter
Utfodringen av hästar bör utformas utifrån de aktiviteter som de utför. Följaktligen är dieten för en tävlingshäst inte densamma som för en fritidshäst.
Vad äter hästar?
Cesar Paul Gonzalez Gonzalez

Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Hästen är en domesticerad art som finns nästan överallt i världen. I dess naturliga miljö är dessa djur väl anpassade för att springa på flacka områden där det finns gott om växtlighet. På sådana platser äter hästar olika sorters föda som hjälper dem att bibehålla sina kraftiga och muskulösa kroppar.

Arten har det vetenskapliga namnet Equus caballus, som för närvarande samlar flera olika raser inom samma grupp. Dessa djur är populära och används för fritids- och sportaktiviteter, så de måste få en kost som stöder detta fysiska krav. Läs vidare för att ta reda på vad hästar äter.

En vildhästs liv

Hästar är förknippade med gräsmarker, stäpper och buskiga slättlandskap. Faktum är att man tror att tidiga populationer av detta djur bebodde regioner i Ungern, Polen och Mongoliet, där det finns flera områden med ekosystem som är lämpliga för dem. I dessa livsmiljöer drog de nytta av det rikliga gräset för att livnära sig.

Arten är växtätande, vilket innebär att den kan äta en mängd olika små växter, frukter, blad, skott och bark. Den utnyttjar dock inte näringsämnena i dessa födoämnen speciellt väl. Därför äter hästar hela dagen så att de kan tillgodose sitt naturliga energibehov, med tanke på den låga mängden kalorier i deras viktigaste födoämnen.

Some figure

Hur ser hästens matsmältningssystem ut?

Växtätare har ett stort problem när de äter växter, eftersom de växtceller de innehåller är mycket svåra att smälta. Därför har hästar anpassningar i sina kroppar som gör att de kan få energi från föda med mycket få näringsämnen. De viktigaste egenskaperna hos deras matsmältningssystem är följande:

  1. Långsamt och noggrannt tuggande: Malning är en av de mest effektiva processerna när man konsumerar växter, eftersom det underlättar matsmältningen och näringsupptaget. Detta kan man också observera hos andra växtätare såsom kor, tjurar och getter.
  2. Liten mage: Detta gör att matsmältningsprocessen går snabbare. Hästar har inte samma mage som idisslare, så de absorberar inte näringsämnen från sin kost på ett lika bra sätt. De kompenserar dock för detta genom att öka antalet gånger de äter per dag.
  3. Tunntarm med enzymer: I det här området finns enzymer som bryter ner maten. Denna process är inte särskilt effektiv, men den hjälper dem att använda födan lite bättre.
  4. Tjocktarm med mikroorganismer: Vissa växtätare använder sig av bakterier som lever i tarmarna för att bryta ner maten. På så sätt frigörs och absorberas näringsämnen från växter lättare.

Vad äter tama hästar?

Tamhästar har samma typ av diet som vildhästar, så det finns inte många skillnader mellan de två. De är dock begränsade när det gäller tillgången på foder. Dessa djur utfodras med foder innehållande höga mängder fiber som ger dem bra med näring. Några av de vanligaste typerna av foder är följande:

  • Hö: Detta är torkat foder (stjälkar, blad och frön) från baljväxter eller spannmål. Båda alternativen är rika på protein, fiber och kolhydrater, vilket gör dem till ett utmärkt foder för hästar.
  • Grönbete: Liksom vildhästar kan den tama hästen beta. För att denna kost ska innehålla tillräckligt med näringsämnen måste hästen dock äta nästan hela dagen. Därför kompletteras denna diet ofta med hö för att inte missgynna djuret.
  • Giftiga örter (varning): Det är viktigt att betona att vissa örter som växer på betesmarker kan vara giftiga för hästen, så man måste vara mycket försiktig. Alla grönsaker är inte lämpliga för att använda som foder.
  • Spannmål: Den här typen av foder är känd för att ge hästen mycket energi. Därför rekommenderar man det endast till hästar som har ett stort energibehov, till exempel sport- eller arbetshästar. Några exempel inom denna grupp är havre, majs, korn, vete och råg.
  • Frukt eller grönsaker: Dessa ger man som godis till hästar, de kan nämligen inte ingå i deras dagliga kost.
  • Salt och mineraler: Hästar bör konsumera mineraler som ett tillskott för att reglera den osmotiska balansen i kroppen. Detta beror på att hästar förlorar dessa ämnen genom att svettas och måste fylla på dem via kosten. Grönbete och hö saknar dock dessa molekyler. På grund av detta erbjuds de som saltblock eller som tillsatser i djurets foder.

Kommersiella foder eller koncentrat

Vissa kommersiella blandningar gör det möjligt att ge hästen en standardiserad diet. Detta kan vara fördelaktigt eftersom det ger djuret direkta näringsämnen och är också mycket behändigt för ägaren.

En förutbestämd diet är dock inte nödvändig för alla typer av hästar. Foder är ett bra alternativ för att tillgodose kroppens näringsbehov, men det är inte nödvändigt. Faktum är att om det inte används försiktigt kan det leda till långsiktiga hälsoproblem hos hästen, till exempel fetma.

Some figure

Hästar drar nytta av näringsämnena i växter (som är svåra att bearbeta). Fastän det kan verka enkelt så har dessa organismer ett komplicerat matsmältningssystem som hjälper dem att klara sig i sin omgivning. Denna egenskap har hjälpt dem att etablera vilda bestånd i länder som USA, vilket vittnar om dessa vackra djurs anpassningsförmåga.

 


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Chamorro Morán, J. T. La alimentación del caballo. Agricultura de las Américas (Colombia)(no. 163) P. 22-23, 32-35.
  • Martínez, L. M. C. (2012). Alimentación del caballo: Importancia del heno. ExtremaduraPRE: la revista de la Asociación Extremeña de Criadores de Caballos de Pura Raza Española, (11), 32-33.
  • Martínez Marín, A. L. (2009). NRC e INRA para raciones de caballos de ocio basadas en forrajes secos y concentrados granulados. Archivos de zootecnia, 58(223), 333-344.
  • Marín, A. L. M. (2007) NUTRICIÓN DE CABALLOS DE OCIO ALIMENTADOS A PESEBRE. Producción animal y gestión. 5, 1-29
  • Álvarez-Romero, J. y R. A. Medellín. 2005. Equus caballus. Vertebrados superiores exóticos en México: diversidad, distribución y efectos potenciales. Instituto de Ecología, Universidad Nacional Autónoma de México. Bases de datos SNIB-CONABIO. Proyecto U020. México. D.F

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.