Australien är känt som pungdjurens land

Denna unika grupp av däggdjur kommer från Amerika och Australien. Men varför kallas Australien för pungdjurens land? Anledningen till detta är att dessa djur är de viktigaste landlevande ryggradsdjuren i landet. Bland Australiens samtliga 378 landlevande däggdjur så är 200 pungdjur.

Pungdjurens land har 11 044 skyddade områden. Dessa utgör totalt 1 487 710 kvadratkilometer eller 19,27% av Australiens totala yta. Dessa områden skapades för att skydda de unika pungdjuren.

Pungdjur i världen

Det finns för närvarande 270 arter av pungdjur i världen. 70 av dessa finns i Amerika medan 200 av dem finns i Australien. Den mest enastående egenskapen hos pungdjuren är själva pungen, som består av vikt hud som täcker bröstet eller buken. Denna bildar en påse som fungerar som inkubator.

Unga pungdjur är väldigt sårbara när de föds; faktum är att de fortfarande påminner om foster. Efter att de fötts så stannar de i pungen och ammar tills de är fullt utvecklade.

Beroende på vilket djur det handlar om så kommer ungarna behöva färdas olika långt för att nå pungen efter att de fötts. Ungarna till den tasmanska djävulen kommer bara behöva ta sig några cm, men ungar till kängurur kommer behöva ta sig betydligt längre. De små stannar sedan kvar i pungen under lång tid, där de dricker modersmjölk tills de är fullt utvecklade.

Vissa pungdjur bär även med sig sina unga efter att de har utvecklats färdigt. Kängurur bär exempelvis med sig sina ungar för att skydda dem mot rovdjur.

Pungdjurens land

Australien är pungdjurens land. Anledningen till detta att detta land har flest inhemska arter. Australiensiska pungdjur karaktäriseras av hur anpassningsbara de är. Utöver detta finns det både växtätare och köttätare.

Det finns även arter som genom evolutionär konvergens har utseenden och egenskaper som liknar gnagare eller hunddjur. Bland Australiens pungdjur finns det flera som sticker ut, inklusive känguru, koala, vombat, tasmansk djävul och tasmansk tiger (dog ut 1930).

Australien koloniserades först av aboriginerna för över 40 000 år sedan, och därefter européerna efter 1788, vilket hade en stor påverkan på djurlivet. Jakt, nya arter utifrån och förstörelse av djurens naturliga miljö ledde till att många arter utrotades. Detta påverkade speciellt pungdjuren och olika växtarter.

Köttätande pungdjur

De köttätande pungdjuren utgörs av två familjer: Dasyuridae, som har 52 medlemmar, och Myrmecobiade, där myrpungdjuret är den enda art som fortfarande finns kvar. Det största köttätande pungdjuret är den tasmanska djävulen. Den är lika stor som en liten hund och är allätare. Detta djur utrotades i Australien för 600 år sedan men har överlevt i Tasmanien.

Det finns fyra typer av pungmård i Australien, varav samtliga är utrotningshotade. Resten av familjen Dasyuridae består av pungspetsekorrar, som väger mindre än 100 gram.

De allätande pungdjuren

Det finns sju typer i Australien och de flesta är utrotningshotade. Dessa små djur har vissa speciella fysiska egenskaper. De har en tjock kropp och en känslig näsa, och dessutom långa öron, kraftiga ben samt en tunn svans. Det är dock oklart hur denna grupp har uppstått eftersom den har egenskaper som påminner om både köttätande pungdjur och andra växtätare.

Växtätande pungdjur

Koalan är ett av de mest populära pungdjuren. Detta är en art som äter 120 olika typer av eukalyptusblad. Vombaten lever i sin tur på marken och äter gräs samt olika typer av rötter.

Klätterpungdjuren är en annan grupp av trädlevande pungdjur, som består av sex familjer och 26 arter som skiljer sig väldigt mycket i storlek. Å ena sidan så finns det dvärgpungsovare som väger 7 gram. Å andra sidan har vi även pungräven, som är lika stor som en katt. Dessa djur lever i eukalyptusskogarna i östra Australien.

Dvärgflygfalangerna är en art med membran som sträcker sig från det femte fingret till den först tån på samma sida. Då dessa membran sträcks ut så kan djuret hoppa mellan olika träd.

Familjen av gräsätande pungdjur

Kängurur, wallabies, bettonger och råttkänguruer grupperas i tre familjer. Allihopa lever i Australien, men inte i de kallare områdena.

• Hypsiprymnodontidae, där råttkängurun är den enda förekommande.
• Potoroidae, som har tio arter. Det finns bettonger, potoroo och råttkängurur. Denna familj inkluderar små arter som gräver hål och transporterar material med sina svansar.
• Macropodidae, som har 53 arter i Australien. Denna siffra har dock sjunkit. Bland de mer välkända varianterna har vi kängurur och wallabies. De flest av dessa djur går på två ben, har väldigt muskulösa svansar, långa bakben och långa fötter.

Arterna i Macropodidae-gruppen varierar också väldigt mycket i storlek. Råttkängurun är den minsta med en maxvikt på 680 g. Å andra sidan har vi den röda kängurun som kan bli upp till två meter och väga 85 kg.

Eftersom det finns så många pungdjur så anses Australien vara pungdjurens land. Australien har dock även många andra intressanta däggdjur, reptiler, amfibier, fiskar och ryggradslösa djur.