Att sörja ett husdjur: samma sak som att sörja en person?

När en hund eller katt dör upplever majoriteten av alla ägare samma sak som när en person går bort. Att sörja ett husdjur kan ibland vara jobbigare än när en person i vår närhet går bort. Få reda på mer i denna artikel.

Att sörja ett husdjur: en smärtsam period

Personer som har ett husdjur som gått bort vet hur stor smärtan är. De flesta husdjursägare upplever sömnproblem, svårigheter att äta eller problem i det dagliga livet efter att deras bästa vän gått bort.

Vidare kämpar många med att koncentrera sig. De har låg energi, depression och apati. Vissa par som inte har barn ser på sin hund eller katt som “sitt barn”. Dessa djurägare löper högre risk för separation efter att djuret gått bort.

Det är lätt att tro motsatsen, men kattägare känner större smärta när deras djur går bort än hundägare, generellt sett. Varför? För att katter ofta uppfostras i mindre utrymmen. Man kan även säga att de har ett spirituellt band till människor.

Äldre och barn är mer benägna att sörja ett husdjur

Påverkan som en hunds eller katts dödsfall kan ha beror på personligheten hos varje person. Denna händelse påverkar dock två grupper mest: äldre och barn.

I det första fallet är det troligt att djuret varit den äldre personens ända sällskap under en tid. I det andra fallet har många barn haft ett husdjur sedan födseln. För dem är det svårt att komma över förlusten.

Som när en närstående går bort är det fundamentalt att gå igenom sorgeprocessen och sörja ett husdjur. Alltså att man slutför cykeln, från att begrava djuret till att minnas det med tillgivenhet.

Att sörja ett husdjur

En av de första reaktionerna hos en person när dennes hund eller katt dör är att inte förstå situationen. Även om djuret levt ett långt liv och led av en dödlig sjukdom (vilket kan förbereda oss på det naturliga resultatet) lider vi fortfarande när det inte finns vid vår sida.

Efter att djuret har begravts eller kremerats är det normalt att känna dess närvaro omkring oss. Att höra hennes små tassar vid sidan av sängen eller ett jamande vid dörren är helt normalt. Vissa säger att deras själar fortsätter att säga till oss att allt kommer bli bra. Andra hävdar att det är sinnenas vana att höra dessa ljud.

I dagliga situationer, där djuret ofta delade stunder med oss, det är då vi känner mest smärta från deras bortgång. Att komma hem från jobbet utan att han står där med viftande svans. Eller så känner vi inte hennes varma spinnande på kalla vinterdagar. Vi kan även sakna lekarna i parken.

Äldre och barn är mest sårbara för lidande efter ett husdjurs död.

Med tidens gång kommer minnena av våra ludna vänner inte vara lika smärtsamma eller få oss att gråta. Det är lättare att se ett fotografi av vårt husdjur eller att tala med värme om dess äventyr utan att bli ledsen.

Begravning och att dela minnen

Om vårt husdjur begravs på en djurkyrkogård kan vi besöka dess grav och ta med oss saker. Annars kan man även lägga upp foton på en virtuell gravplats (det finns många på internet). Där kan vi även lämna meddelanden och se att vi inte är de enda som går igenom denna stora sorg.

Det är rekommenderat att inte ta hem en ny katt eller hund förrän vi bearbetat förlusten ordentligt. Många personer springer iväg för att köpa ett nytt husdjur direkt, i tron att det kommer hjälpa dem gå vidare.

Detta är dock kontraproduktivt. Varför? För att vi inte är i ett tillstånd där vi kan ta hand om ett nytt liv. Vi kommer även jämföra det med det djur som har gått bort.