5 Skillnader mellan djur och växter

Skriven och verifierad av Biolog Samuel Sanchez

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Levande varelser gör planeten till en både beboelig och vacker plats, för utan dem skulle det vara omöjligt att äta, andas, betrakta landskap och så många andra saker som vi är beroende av. Även om begreppet “liv” är så svårt att definiera så finns det vissa skillnader mellan djur och växter som hjälper oss att klassificera dem i olika taxa (ordningar, familjer, släkten med mera).

Livet är allt som händer mellan födseln och döden. Levande varelser klassificeras utifrån den genetiska information som de bär på i sina celler, men också utifrån de aktiviteter och den ekologi som de utför under sin livstid. Lär känna fem viktiga skillnader mellan djur och växter med oss idag!

1. Hemligheten ligger i cellerna

Termen “cell” avser den minsta funktionella enheten i varje levande varelse, enligt amBientech-portalen. Denna enhet är isolerad från omgivningen med ett membran. Den innehåller de organeller som är nödvändiga för att den till viss del ska kunna försörja sig själv. Den innehåller också den grundläggande genetiska informationen som krävs för att kunna föröka sig.

En av de viktigaste skillnaderna mellan djur och växter ligger i deras cellsammansättning. De största skillnaderna kan vi se i följande lista:

1. Djurceller har ett plasmamembran som omsluter deras inre struktur (cytosol). Förutom plasmamembranet har växtcellerna en tjock, geometriskt formad cellvägg.
2. Växtceller har kloroplaster, de organeller som ansvarar för fotosyntesen. Djur har inte sådana.
3. Både djur- och växtceller har vakuoler, organeller som hjälper till att hålla kvar avfallsprodukterna från cellmetabolismen. Växternas vakuoler är dock mycket större.

2. Djur är inte kapabla att ” tillverka” sin egen mat.

Dessa termer kan låta bekanta för dig: kännetecknande för djur är att de är heterotrofa, medan växter, alger och vissa mikroorganismer är autotrofa. Vi definierar båda termerna kortfattat:

• Heterotrofa: Detta är alla levande varelser som inte kan skapa sitt eget organiska material från oorganiska ämnen som finns i omgivningen. Enkelt uttryckt måste de äta organiskt material för att kunna försörja sig själva.
• Autotrof: Denna levande varelse producerar det organiska material som den behöver för att försörja sig själv från oorganiska ämnen som finns i omgivningen. Fotosyntes och kemosyntes är exempel inom den här kategorin.

Denna omfattande fråga kan sammanfattas på följande sätt: djur är heterotrofa och måste äta andra levande varelser för att livnära sig (andra djur eller växter), medan växter fotosyntetiserar och kan omvandla energin från solen och oorganiskt material till näringsämnen. Varje strategi har sina för- och nackdelar.

3. Alla djur har minst en rörlig fas

En annan skillnad mellan djur och växter är deras förmåga att förflytta sig i sin omgivning. Växter har specifika tropismer (de växer mot ljuskällan, styr rötterna mot vatten eller drar ihop bladen med hjälp av friktion), men de kan inte förflytta sig från en plats till en annan. De saknar en rörelseapparat, så de förblir alltid i en bestämd position.

Däremot rör sig alla djur åtminstone någon gång under sitt liv. Till och med svampar och koraller (som finns på havsbotten) har perioder då de kan förflytta sig från den ena sidan till den andra i vattnet. Hos koraller (cnidarianer) simmar planula-larven fritt omkring tills den slår sig ner på rätt plats.

4. Antal och mångfald

Hittills har nästan 2 miljoner djurarter upptäckts, varav mer än hälften är insekter. I fackartiklar från BBC uppskattas dock att den verkliga siffran är mycket högre, eftersom mer än 8,7 miljoner djurarter skulle kunna leva i vår miljö. Om vi fortsätter i denna takt kommer det att ta mer än 1 000 år att upptäcka dem alla.

Antalet växter är ungefär 391 000. Denna uppskattning omfattar dock endast kärlväxter och utelämnar många olika taxa. Något som är säkert är att det på båda fronterna finns en stor mängd kunskap kvar att avslöja.

5. På vilket sätt bidrar de alla till Jorden?

Vetenskapliga studier som är av stort intresse ger oss den sista delen av vår lista över skillnader mellan djur och växter. Jordens biomassa i form av kol uppskattas till 550 gigaton (550 miljarder ton) och 80 % av den kommer från växter. 450 gigaton finns i skogar, gräsmarker, algernas ekosystem och alla andra växtrika miljöer som man kan komma på.

Däremot bidrar djuren endast med ynka 2 gigaton till den globala mängden organiskt material. Människan är ett ännu mer intressant fall, för trots att vi är mer än 7 miljarder människor bidrar vi bara med 0,06 gigaton kol. Ansvaret för en fungerande miljö faller utan tvekan på växterna.

Vad tycker du om de viktigaste skillnaderna mellan djur och växter? Som du kan se skiljer sig de båda grupperna av levande varelser åt i fråga om fysiskt utseende, men de har även skillnader som sträcker sig långt bortom fysiologin. Vi understryker dock att alla arter på jorden är viktiga för att ekosystemen ska fungera, oberoende av vilket taxon de tillhör.