Filippinbivråkens livsmiljö, kännetecken och fortplantning

Filippinbivråkens är en rovfågel som huvudsakligen lever av vilda bin och getingar. Lär dig mer om denna fågel i följande artikel.
Filippinbivråkens livsmiljö, kännetecken och fortplantning
Sebastian Ramirez Ocampo

Skriven och verifierad av Veterinär och zootekniker Sebastian Ramirez Ocampo.

Senaste uppdateringen: 01 juli, 2023

Filippinbivråken, eller Pernis steereri, tillhör familjen Accipitridae,, en grupp som omfattar cirka 200 arter av dagaktiva rovfåglar. Dess vetenskapliga namn kommer från den amerikanske zoologen Joseph Beal Steere, medan dess vanliga namn härrör från dess födosöksegenskaper och den plats där den bor. I dagens artikel ska vi titta närmare på filippinbivråkens livsmiljö och kännetecken samt hur den fortplantar sig.

Till skillnad från andra rovfåglar, vars diet huvudsakligen är baserad på små däggdjur, väljer denna hökfågel att äta vilda bin och getingbon. Läs vidare för att lära dig allt om denna vackra art.

Filippinbivråkens kännetecken

Filippinbivråkens kännetecken är att den, liksom alla rovfåglar, har en kraftig näbb och starka klor för att jaga sitt byte. Likaså har den utmärkt syn och ett ganska välutvecklat luktsinne för sin art. De är vanligtvis cirka 60 centimeter långa och väger cirka 2 kilo i vuxen ålder.

Ett annat av ilippinbivråkens kännetecken är dess fjäderdräkt, som mestadels är brun med randiga mönster på bröstet och magen. Dessutom kännetecknas den av ett brett mörkt band vid svansspetsen och två smalare band på ryggen.

På huvudet har den en lång tillplattad kam nedåt mot ryggen, vilken blir mer synlig över vingarna under flygning. Slutligen är ett annat av filippinbivråkens kännetecken dess sång, vilken består av två toner som låter som “weeee luuu“, som den upprepar med flera intervaller.

Philippine honey buzzard.
Pernis steeri.

Filippinbivråkens livsmiljö

Filippinbivråken är infödd i Filippinerna och kan endast observeras här. Den lever uteslutande på 13 öar i östra, norra och södra delen av landet. Bland dessa finns öarna Luzon, Catanduanes, Mindoro, Tablas, Masbate, Sámar, Leyte, Dinágat, Siargao, Bohol, Negros, Mindanao och Basilan.

Dess föredragna livsmiljö är tropiska regnskogar. Den finns i allmänhet i bergig terräng och på slätter, i områden från havsnivå till 2 000 meter över havet.

Fortplantning

Den här hökfågeln bygger sina bon med små grenar som den placerar cirka 10 meter över marken. Honan lägger vanligen 2 till 3 ägg per kull. Dessa ruvas av båda föräldrarna i cirka 32 dagar. Hos den här arten kan ungarna flyga 40 dagar efter kläckningen.

Filippinbivråkens föda

I det vilda är rovfåglar främst kända för sin otroliga förmåga att jaga små däggdjur som kaniner, harar och möss. Faktum är att hela deras anatomi är anpassad för att utföra denna jakt. Fågeln skiljer sig dock från de andra eftersom den får 90 % av sin föda från de bi- och getingbon som den hittar i sin omgivning.

Tack vare sin skickliga jaktförmåga kan den iaktta och följa insekter till deras honungskakor där den sedan genomborrar boet med sin näbb och sina starka klor för att få sin föda. Denna otroliga fågel äter honung, larver och vuxna insekter som finns i cellerna i dessa hålor. Dessutom tar den ofta med sig honungskakorna hem för att mata de små ungarna.

Läs också: https://myanimals.com/sv/kuriosa/markliga-aspekter-hos-savanngamen/

Philippine honey buzzard.
Pernis steereri.

Tack vare den täta fjäderdräkten som täcker dess ben och kropp blir fågeln dessutom inte stucken under sin jakt. Om den dock inte hittar sin föredragna födokälla kan denna fågel också jaga möss och små ödlor.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Yang SY, Walther BA, Weng GJ. Stop and Smell the Pollen: The Role of Olfaction and Vision of the Oriental Honey Buzzard in Identifying Food. PloS one. 2015;10(7):e0130191.
  • Gamauf A, Haring E. Molecular phylogeny and biogeography of Honey‐buzzards (genera Pernis and Henicopernis). Journal of Zoological Systematics and Evolutionary Research. 2004;42:145-53.
  • del Hoyo, J., N. Collar, and J. S. Marks (2020). Philippine Honey-buzzard(Pernis steerei), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.